Fika.

Vi känner inte varandra
Så bra
Men du jag
skulle verkligen behöva fika med dig.

Och det går inte att rättfärdiga heller, men vi måste verkligen fika nu nu nu helst för flera dagar timmar månader sedan
för du
du sådde ett frö i mig
och det har börjat gro
något så fruktansvärt
något så kliande det skaver
något så
verkande, tror att det är rötterna som brer ut sig
men du

öppnade min blick för en helt ny jäkla verklighet
och det känns som att alla andra alltid har lurat mig
det känns som att alla andra försökt distrahera mig från att titta dit
du
du pekade med hela handen
du var pedagogisk
jag vill fika med dig
jag behöver en käftsmäll
och alla behöver en käftsmäll tänker jag nu
du
kan vi inte bara
fika?
I tusen timmar?
Du vet...
En sån fika som går över i en jag menar tio
öl?


Men du har inte tid med mig
För du borde inte lägga din tid på mig
och om jag frågade så skulle du säkert göra det
och jag skulle inte stå ut med att äta upp den tiden
den
behövs så mycket bättre
av så många mer fler
utav alla andra

Jag vill laga det som gick hål i dig,
för så jäkla mycket har gått hål i dig
men jag vet att det är bättre
ska va hål
för dina sår är din drivkraft
din kunskap
fast jag kan se hur det skaver


Jag vill bara fika med dig av själviska skäl
det är inte skäl nog
och du kommer förmodligen aldrig att få veta
Jag kommer förmodligen aldrig kunna berätta för dig
Hur mycket du förändrat vridit om skapat i mig
men nästa gång vi ses
det tror och hoppas jag att vi gör
ska jag njuta av varje sekund ord tanke
hoppas på att få yttra något själv
men helst bara
lyssna

Tack