Uphettade promenader med utdaterade moralkonflikter.

Jag träffade en tjej från mitt högstadie i helgen, hon har träffat en lång kille i tunika med dreads som folkhögskolestudenterna skulle dö för. Dom jobbar med att sälja afrikansk mat och knark ur en barnvagn i en park. Och hon verkar ganska lycklig nu för tiden. Trygg nog i sejsjälv för att våga köra rehab-looken på stan.

Och idag tänker jag på vänskap. På att bygga väggar och på att förhålla sej(förhala sej?). För kärlek för mej är att inte önska någon livet. Att vilja linda in allting som drabbar dem i sött sött bubbelgum och lova att allting nog kommer bli bra tillslut. Kärlek är att känna någon annans smärta mer direkt än din egen. Och kärlek är ingenting jag vill låta spillas över i romanser. Romanser är mer som en hemtrevlig institution man skapar, ett rum som man kan lämna, likt BUPs vänthörn längst ner i korridoren med tummade tidningar som ingen egentligen var sugen på att läsa.

Obekväma bråk som de tysta kärlekslösa familjerna genant lyssnar på i avsaknad av hissmusik. Och jag unnar inte mina vänner livet för jag vill inte att dom ska behöva vara stöttåliga. Som ipods med rörliga hårddiskar vill jag lägga dem i finstrumpor och förvara dem i fickor.

Jag vet inte ens hur mycket jag skulle kunna förändra. Jag vet bara att det inte är speciellt mycket jag är villig att tumma på. Jag vill måla abstrakta förklaringar i blueprintform. Jag vill vara en tredje tolkning av Aron flam, kanske i Auerbach-pastelltappning. Lite pjottrigare, ett myrornafynd som liknar orginalet.

Jag lägger gärna tid och smärta på att bena i relationer. Detta sker kanske bäst över sista-beställningsöl som smugglats ut till närliggande grönska. Men vem har sagt att förhållanden ska vara optimala? Jag vill utveckla en gest för vitsar, då blir det lättare för alla att bara skratta med. Och snår är för tid och priviligerade tillfällen.

Jag är en tredje klassens jet-setter, far världen över med veolia transport och wizzair. Du kan se mej sittandes med hörlurskontakten när jag försöker att skruva den till rätt ljud. Jag tror på riot not diet och symboliserar hjärna ordet äcklig i en strävan efter din eftertanke. Jag skriver fåfänga texter på nätet och publicerar dem på samma sätt som man försluter kuvert.

Min hud är fortfarande regnsfuktig för jag lärde mej aldrig att kläder motar väder. Ofta sparkar jag på stängda dörrar utan förhoppningar. Metaforer är som trainspotting-abstinens. Som knypplade mönster. Jag försöker pervertera ord och stavelser, till att symbolisera abstrakta bajsfläckar i kalsonger. Rorschachifiera det hela, vad ser du i nåns röv? Men också vill jag bara göra rätt ifrån mej. Precis. Just. Nu. 

8 År och slut som får en att vilja gråta.

I åtta år har jag följt denhär serien, en sådandär endlös trasselserie med mycket commedy och karraktärer som man lär sej att älska. Jag har göttat ner mej i deras fiktionella verklighet sen jag började färga håret ungefär. En gång rådgav en psykolog mej och mamma att titta på den tillsammans för att komma närmare varandra. Det gjorde vi inte i alla fall, vi kollade på varsin våning och senare i olika rum bara. Nu kollar vi i olika städer, jag vet inte om hon fortfarande följer men jag ska ta reda på det.

Det finns något väldigt bitterljuvt i mej som jag älskar, så fylld av lycka och saknad på samma gång. Kanske är det renare och vackrare än ren glädje, för det går liksom djupare. In i märgen och kramar om en som den pusselbit man är i verkligheten. Man är på en trivsam och överskådande plats. Lutar sej mot känslan av att känna.

Och jag kommer att kolla om på allt, förmodligen så snart det bara går. Men nu ska jag surfa vidare på denhär känslan. Jag har ju saker att komma i tid till, saker att uppleva.

Ville bara ge ett glatt heads up.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
=PLUSLÄSNING

Jag har varit i skogen, och ville infoga en liten lista med saker man gör där, så heads up for; RIKTIGT BLOGGANDE !

5 Äter smulpaj & täljer knivar kring lägerelden!
4 Kissar ner i en bäck, just for the fun of it!
3 Grovdiskar i en bäck!
2 Springer med sin låssasdödade kompis på bår igenom oigenomtränglig terräng!
1 Spränger en låssaskontrabas med hjälp av barn!


Såattehhh, knock yourself out med att försöka lista ut varför vi gjorde allt dethär!
Ha en bra dag världen, nu ska jag ut i dej! 

3 födelsedagar och en begravning.

Och så har året gått om snårigt och kringsligt och blivit maj igen. Och det måste bli varmt igen, slappa linnen och ändlösa simturer. Allting kommer i chocker och överrrumplingar just nu. Som att kasta vatten på en oanande gås.

 Jag kommer alltid att minna dej som en värme, för närän hurdärhän man än kom in i din omloppsbana så blev världen lite tryggare. Lite vackrare lite varmare, du kunde göra livet logiskt med din ordning och reda. Som barn var vi mycket hos dej, vi brukade rycka morötter ur marken och försöka kasta macka på dammen.

 Du var aldrig arg och inte ens när vi var djävliga, eller, det var nog mest jag som var det. Inte ens när jag stoppade kaffesocker direkt i munnen. Eller när jag ville leka för nära dammen, retade min lillebror. Och när pappa dog så tog du hand om mej och mamma.

 Min kusin brukar berätta om dej och hur du var mot henne när hon började bli vuxen, jag fick aldrig se den sidan, men jag jag häpnas och glädjs över den bilden hon förmedlar, historier om dej som barn. Det finns ett begrepp som du myntade in i min värld och som jag alltid kommer att länka till dej speciellt när jag längtar efter dej; redig.

 För du kunde färga garn och glädja barn, du var händig och fingerfärdig på alla de sett, skulle något bli gjort kunde man lika bra göra det själv, göra det rätt. Ett stygn i hjärtat över alla stickade strumpor och vantar jag tappat bort. Hur jag som liten inte kunde se hur mycket kärlek som låg i det, ditt detaljerade handarbete värmde mina fingrar om vintern.

 Jag ringde dej när jag hade tappat min första tand, jag försökte brodera en present till din stackars granne. Bara för att mamma sa att han inte hade någon att fira jul med. Han var lite udda och kufisk, men du släppte in honom i värmen, och när vi klädde ut oss till påskkärringar sa du åt oss att gå till hans hus, han gav oss enkronor och sa;köp inte snask för allt. Du gjorde det bästa av allt. Jag har inte hittat min klänning än, till begravbningen, vi ska sänka dej i jorden och förhoppningsvis växer det upp en ny mormor som jag kan älska. Men sannolikheten är kanske inte jättestor. Jag ska försöka mitt bästa, för att ta med dej i mina steg, vårda mina minnen och hålla kvar dej.

strömbrytare & electric boogie

Du kan lika gärna vara en grabb, eller den vackraste kvinnan jag någonsin skådat. Ställer ut en vid av min själ och det ingår gratis kaffe. Mina alteregon börjar krypa allt närmare varandra. Snart blir det kanske ännu en helgvisit. Sweet sixteens och sockertoppar. Kaffedalar och hjärtelval. Storslagna punkdrömmar. Jag ska få framtiden att koka, det är aldrig för tidigt. Aldrig förrödande. Välklippta tanter verkar vara dom som äter här . Jag är redo att bege mej mot genova.