Bloggare

Om jag var en riktig bloggare skulle jag förmodligen blogga om mina senaste två dygn och om itt liv som handikappad. Men det är jag inte så det gör jag inte. Jag bloggar om små små tankebubblor i olika nyanser i elva dimentioner. Androidmenyn som är ett take på compiz. Något vitt mellan mina läppar. Skånskan är basen, underlag. Inte som i dominerad, nöj dej med underlag. Dansade stan med en skäggig transa, vi var på zoo och samtalade kring veganism. Bipolärt var våran avskedsljusshow. Han tyckte du var söt så säg tack för fan.

Dom lärde dej att om han tyckte att du var söt så var det bäst att säga tack som fan. Inte nej som fan. Hon fick aldrig säga nej som fan. Inspirationen reflekterar solljus nu. Så i denna eregonomiskt inredda bostadsrätt avslutar vi historien i horisontens öga som skamlöst beter sej och flippar ut. Social roll plåster, kanske är det en naturlig reaktion på gula ögon som omgetts, ett förtroende för någto sin aldrig skulle blivit trott av omvärlden. Vårullarna hade suttit fint nu, på kvällskvistens sot när den eldas upp av förortens glöd.

Nu är det nog punkt och hejdå. Det finns något som sätter spinn på verkligheten som blivight till ett relativt begrepp i tillvaron. Surdegshipsterkonstfackspersoner svärmar som en illustration i biologiboken av vita blodkroppar kring systemet. dikter är ett relativt begrepp. Men nu skjuter vi denhär subban mellan ögonen. Och ta hand om er där ute i sverige.

Breaking my back, bustin my ass

Efter en dag färgad i produktiviteten lutar jag mej nu tillbaka lite lätt med god musik och en skadad nacke. Vageln i mitt öga har vuxit nu. Vi kämpar mot varandra och han vet om att om jag inte får klämma ut honom, se honom gå kommer jag aldrig att varken förlåta eller glömma. Det är inte så jag jobbar. Precis. För jobbar det gör jag, ser hål i chillandet som de övriga barnen pillar med. Trotts matten och logiken finns det dagar när jag skrubbar dubbelvikt på mitt knä med blåmärket som jag, pointerar ut för mejsjälv.

daa-taa problem och drömmar om fastlagstisdag

Ett huvud som snurrar. Imponerat av vad det tidigare kunde hålla. Bygger samband i bakgrunden. Förgrunden grundas av ovettigheter och går på grund. En undran över tillknäppta ingenjörer med hjärnproblem. Odla din semlemage. De spottar vardag i ansiktet och vänder din livsfilosofi ryggen. Men varför skulle det regna på din parad? Om du nu förstår sanningen, varför har du ett behov av att förklara den? Han kortar ner sina texter ur självhat och skäms. Du målar upp extravaganta spindelnät av förstånd och lyckas kanske fånga en mygga rätt. Du har större chanser och ett större hjärta. Jag tror på dej.

Livmoderhalsen kallar bort mej, tystnaden här är en obegriplig trygghet trotts tomheten.

Fourwalling

Tänk att du bröt en språkbarriär för min skull. Du står mej nu så nära trotts fjärran, frågetecken eller frågeomtöcken kring din persona. 250 resekronor på sex dagar. Vi jobbar heftigt nu. Spöktackt under min undeläpp gräv dej under in upp. Min buissnis är din bissyness. Kan du hålla denhär tanken åt mej, jag återkommer med andra att byta in den mot. Så vi låter hästarna löpa, tvingar bort ångesten med högaffel. Tänker på en psykad fest vi minns. Närminne är ingen gåva. Däremot riktiga minnet bakhuvet restriktionslöst.

Okynnes

I allt som är kynnes nu tänkte jag ta en sekund för allt som inte är det. Allt som inte är bekymmer, det som skimmrar. Som ordet mjukt eller mitt förande. Som mitt stökböksskit som lägger sej som en dimma över en till synes funktionell interaktiv vardag. Som en frågeställning av alla frågeställningar om det tråkigaste, jaget. Som tröstande koppinehåll och en låt repeterad något för mycket, något för många. En stillhet som är fastnaglad spänd mellan gavlar men inte ger vika trotts trycket. Jag har kommit till att acceptera att för lite vatten färdas över mitt fejs. Ett smutsigt muller ligger som basgång för mitt korståg min framfart i världen. Dom kritiserar sin mystiska vardag och förkonstigar det normala. Här håller vi adhdtackt och byter färg på försvunna löv.


Räkna dina morötter, inte dina sår. Det är inte säkert att överseendet följer med dej, men för sådant finns väl inte mycket till övers? Små små pilhål längs torso som lämnades in för undersökning, men ingen hade tid att vänta på provresultaten så sanningen fick bero. Guuul. Guuul är en outforskad utförsäkrad färg. Så när börjar dendär sanningen? Jag kan se en adekvat advokat på en uppblåsbar kringresande sommarmadrass. Du ser hur smal och skör ventilen är. Men kritisera istället dialog. Börja allting i naveln som den är, numera stränglös. Okynnesokynnesokynnes.

Okyssandes, okyssar och olustighet över något som är ytterst ironiskt och lustigt. Du ger inte bort din hjärtbit för att den ska bli magisk och efterlängtad. Retoriknyckeln till livet. Leta guld i sanden du bara. Här hinns inga paoser med, inte ens tonerna räcker till då dåvhet går att överse kringgå och omötas. Ska vi sätta eld på denhär fittan? Tillgänglighet trillgänglighet gängliv psyket. Nackar som talar som fotsulor som smulor på köksbord allt kan bli ett medel för kommunikation om du är törstig. Sök bakåt i din formula, skruva åt rattarna i din formalia. Lyckokakan har aktiverats. Den är baserad på en slumpgenerator som är en diagnos eller en på utsidan jävligt kool person. Dom hatar varandra med ett kvarter isär. Sär.

Sov jävligt goth nu, jag glömmer inte under mina mörka ögon. Fulheten är aktiv, spänn din späda hud.