Om jag var en riktig bloggare skulle jag förmodligen blogga om mina senaste två dygn och om itt liv som handikappad. Men det är jag inte så det gör jag inte. Jag bloggar om små små tankebubblor i olika nyanser i elva dimentioner. Androidmenyn som är ett take på compiz. Något vitt mellan mina läppar. Skånskan är basen, underlag. Inte som i dominerad, nöj dej med underlag. Dansade stan med en skäggig transa, vi var på zoo och samtalade kring veganism. Bipolärt var våran avskedsljusshow. Han tyckte du var söt så säg tack för fan.
Dom lärde dej att om han tyckte att du var söt så var det bäst att säga tack som fan. Inte nej som fan. Hon fick aldrig säga nej som fan. Inspirationen reflekterar solljus nu. Så i denna eregonomiskt inredda bostadsrätt avslutar vi historien i horisontens öga som skamlöst beter sej och flippar ut. Social roll plåster, kanske är det en naturlig reaktion på gula ögon som omgetts, ett förtroende för någto sin aldrig skulle blivit trott av omvärlden. Vårullarna hade suttit fint nu, på kvällskvistens sot när den eldas upp av förortens glöd.
Nu är det nog punkt och hejdå. Det finns något som sätter spinn på verkligheten som blivight till ett relativt begrepp i tillvaron. Surdegshipsterkonstfackspersoner svärmar som en illustration i biologiboken av vita blodkroppar kring systemet. dikter är ett relativt begrepp. Men nu skjuter vi denhär subban mellan ögonen. Och ta hand om er där ute i sverige.
1 kommentar:
Hej, jag känner inte dig alls men har läst din blogg av och till ända sedan... du startade den, ungefär. Vill mest säga att den gör mig glad. Det var jag som var den hemliga beundraren som ville ha mer konst en gång i tiden i en annan kommentar. Jag vet inte riktigt hur jag ska sätta ord på varför jag gillar ditt sätt att skriva så mycket, men... oförutsägbarheten i vad du ska säga, hur varje mening ska utvecklas, och att varje inlägg är lite av ett pussel är väl en stor del av awesomeheten. Finns inga regler, ingen struktur. Vilket jag som ADHD-unge kanske uppskattar sällsynt mycket. Tack för att jag har fått läsa, den har lyst upp min vardag. Hoppas du skriver mycket, mycket mer i ditt liv och publicerar det till allmänheten så att jag får läsa det också.
Skicka en kommentar