onsdag 14 mars 2012

min morgon i lilla new york.

Jag äter frukost på stan. Närmare bestämt på ett litet fik på söder. På nedervåningen står en man och argumenterar kring dljudteknik med cafépersonalen . På hans rygg står det "this Wolf bites back" . Musiken är mjuk soulsång. Hon som sjunger låter blond på rösten. Bakom mej finns en tapet som är en imitation av en bokhylla. Jag hör små bråkstycken av cafépersonalens konversationer med varandra. Om disken och grejjer.

2 kommentarer:

fröken Pernilla sa...

"låter blond på rösten"
Du skriver så fantastiskt. Du måste verkligen verkligen verkligen skriva Den stora romanen.

Tack för senast (utställningen av projektarbetet.
//fröken Pernilla

BurgerQueen sa...

;_____;;;; du är bäst !