Som så alltid är mitt fall dyker jag ner med huvudet först i nya vänskaper. Det hände igen ganska nydligen, och nu har en ny vän till mig haft ett besvär. Hon är underbar men hon brottas med samma problem om och om igen. Hon rullar upp samma sten för kullen och den åker ner och hon rullar upp den igen. Hon spenderar några dagar lycklig, och sedan totalt förtvivlad och sedan lycklig igen. Och jag vill aldrig mer vara någon som sätter mig över någon annans verklighet. Någon som säger åt folk vad dom borde göra, känna, tycka. Jag vill prata, jag vill vara ett stöd, kanske bredda perspektiv, men aldrig försöka vägleda.
Problemet är att jag har blivit väldigt involverad. Jag får uppdateringar hela tiden om vad som händer med problemet. Och jag älskar och vill stötta min vän, men jag vill att vår vänskap ska handla om mig och min vän, inte min väns problem. Ibland frågar hon pliktskyldigt hur min dag har varit, men nu för tiden visar hon inte längre något intresse om vi inte diskuterar problemet i fråga.
____________________________________
____________________________________
Jag har också läst 193 sidor av en bok sedan jag igårkväll fick mitt första sug att börja läsa upp någon av mina julklappar. Den är helt underbar och jag kan inte sluta tänka på hur mycket jag älskar vacker skönlitteratur, människor, människor som skriver utan att ha en jobbig självbild på grund av det.
___________________________________
Jag har också fått två par strumpor på posten. Dom är fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar