Vist är det omdrägligt och förfärligt när människor faller ner i det snedvridna fördärvet som är lathetens pessimism? Dom slutar tänka och sätter sej själva på automode. Och dom saktar ner det som vet, som ska ske. Jag antar att deras pasé trötthet också måste få sin plast i vår värld i behov av en ansiktslösning.
Jag går in välkommen men blir bemött som om jag utfört intrång, försöker hitta människor hitta dennes ingång. Försöker förstå mer än vad jag försöker förklara även om jag erfarar att folk lätt blir påhoppade av faktum om att andra kan ha sämre förutsättningar.
Dom hånar mej för att jag tycker att politik är viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar