Logiskt förvirrad angående min uppsåt

Ibland är jag uppe i rymden där det inte finns någon känslig interaktion för sådant där är påhitt för kioskmongon som borde vara ett giltigt ord.Och en soptunna känns logiskt. Men ikväll tänkte jag fokusera på spegelvända tankar som jag brukar och utläser ur clementinskal.

Fråga mej aldrig var jag kommer ifrån, fråga mej var jag är. Det är klurigt detdär med att hålla i ord. om dom väl smiter ur en mun förs dom hjärna vidare liksom det mesta som överförs oralt, se halstabletter och herpes. Jag formar om meningar konstant i mitt kranium nuförtiden, men dom kommer inte fram och kanske är det det mest konventionellt rätta men ibland vill jag så hjävla hjärna i min lilla hjärna uttala mej om sådant som inte kommer att förstås eller sådant som leder till långväga sår. Försöker att lägga orden som en kavat adekvat advokat i armani. Men mina kostymer kommer från myrorna och mina tattarvantar har avklippta och semibrännda fingertoppar.

Detdär var nog allt som fanns att läsa för dom som inte rappar, det var ingenting av det som dansade förbi i facetttoner som störde min inre ro, men sådant kanske måste hanteras godmodigt först r8?