Ett inlägg byggt på ord
Gosig musik vaggar mej långsamt. Jag har fått min trygghet om äntligen. Här kan jag vila till den musik som tolkat mitt hjärta bäst och det är guld värt.
"När du sa att;
rosorna jag köpte dej var aldelles för röda,
sången som jag skrev till dej var alldeles för lång,
mina kyssar var som vatten,
mina händer kalla döda,"
Loke
Jag vet inte varför mitt huvud beter sej som det gör ibland men det gör det. Jag vet att jag känt mej obekväm och felsydd hela dagen och alla kommentarer skrämde livet ur mej. Jag vet att okn skrämmer mej medans intresse och förakt lockar mej.
Okej, nu har det gått nån timma sedan föregående rader skrevs, och det jag har att tillägga? Hm, jag har fått småsaker gjorda och lyssnat på skitmusik. Och bra musik med för den delen. Jag hade en fin dock kort konversation med en dam på tunnelbanan idag om att sticka ut och så vidare(det börjar ju lätt så när man har blått hår och tre olika dialekter). Hon frågade mej om jag kan koppla av. Det var med den frågan hon lämnade mej. Innan dess diskuterade vi första intryck och att motbevisa folks fördomar och så vidare.
Jag får ofta frågor om varför jag ser ut som jag gör. Och folk förväntar sej alltid något bättre än varför inte till svar. Men när jag väl utvecklar blir svaret ungefär det samma. Tja varför inte? Jag tycker om att mixtra och spexa. Jag gillar att bygga om och få fram olika toner på en och samma sträng.
Media hoppade just ut ur garderoben och skrämde livet ur mej, det är nog bäst att jag avlägsnar mej så snabbt som möjligt så att jag slipper bli uppäten. Men här har ni i alla fall ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar