Ebbaärtråkig

Rötterna blir starka när det blåser
Luften blir friskare när åskan går
Och det blåser på genesarets sjö

Såhär ibland framåt kvällarna när jag blir fullkomligt begravd i överväldigande tankar och börjar känna mej ganska så trött så tänker jag lite på några ord som jag yttrade. På ett litet samtal som inte handlade så mycket om ord som det handlade om känslor, om toner nära ens egna. Och på vad det var som fastnade i mitt öga, du vet, detdär som blåste in.

Och jag har la haft liknande möten. Det är något med den sortens möten. Då verkligheten avdunstar och det abstrakta rummet antar form. Men jag missar plan. Och kruxet är dethär, för såhär är det. Jag missar alltid bara de plan jag helst vill hinna med. Är inte det lite paradoxalt? Jag är trött och lite dum i huvudet. Jag har köppt frukt idag. Mina dikter suger idag och min kropp vill inte samma saker som jag. Ska sova snart.