Och ugglesamlingen bara växer och växer

Livet pinnar på.
Idag har jag damp och torrets.
Jag tror iaf att jag börjat utveckla...
Bara en tanke.

I mitt huvud kokar en soppa av tjaffs och lödder och galenskap och alldeles för många tankar kanske. Och ikväll har jag nog varit lite extra snäll mot mejsjälv. Jag har gått en fin promenad och planerat undanresan. Det känndes så fantastiskt underbart. Och hela magen är varm av drömmarna om det fantastiska landet ovanför.

Ja, jag täntke väl egentligen med detta efterkrampande meddelande bringa lite klarhet kring mitt tillstånd. Det gick ju sådär..

Jag har små vardagsrutiner och jag låssas att de är mina husdjur, jag ger dom fina namn efter figurer i filmer jag gillar och mutar dem med godis för att de ska utföras. jag sveps in i ett ganska så otroligt men endå förföriskt förfärligt verlighetstroget liv.

Men jag får dansa i töntig eufori. Och jag har hittat samhörighet med jobbkukarna på planet. När deras parfymdofter blandas till ett ända tjockt kemiskt moln av längtan och drömmar, då känns det som att det är vi. Och vi kikar lite snett på oss och vi antar att vi bara är lite nyfikna.

Jag har letat fram små lappar av trivsel och jag tänkte sy mej en kostym, för jag är så fruktansvärt tårretande snygg i kostym. Nu får ni ta och nöjjas!