Vicks i hjärtat

När jag var liten och hade hostat så mycket att jag gått isönder inombords så brukade jag få smörja in bröstkorgen med vicks. Den starka lukten är oförglömmlig och jag minns hur den känndes mot lungorna. och nu är jag stor, och jag har hostat mejsjälv sönder och samman, och jag tror till och med att mitt hjärta vill ge upp lite grand när det sprungit överallt och ingenstans utan att någon stoppat det och sagt; Ta en stund. Här du kan få min. Jag har dansat i lyckja och fått solsken ansiktet, nu har jag feber och förkylningen och rösten? Ja, hon har lämnat mej för någon med högre hatt.

Och jag hittar min blåa burk med vicks, och när jag smort in bröstkorgen så blir inte bara lungorna lungan, mitt hjärta kan få ro och det känns som att min själ får en glimt av sömn. Jag var på siesta, jag fick en låt också! Och nya vänner och gammla tillbaka. Och dans och kramar och pepp. Och tusen andra saker, som jag kanske skriver om, om fallet inte förfaller sej att falla så att jag helt änkelt inte orkar. Aj,

Men nu har jag laddat ner nya skivor, och jag ska bota min sjuka med musik och lugn. Det fanns en tid då jag hatade lugn, då lugn drev mej till vansinne och jag inte stod ut med att vistas ensam med mejsjälv, det var när bit efter bit av vem jag var trillade av och jag sa till mejsjälv och ala alla att jag mådde bra. Jag mådde inte bra då. Nu älskar jag tiden som spenderas på skapande och återhämtande, nästan lika mycket som jag älskar att umgås med fantastiska fågelfina fjäderklädda vänner med solar i ögonen. Tack.

Hoppas att ni mår bra, mår ni bra? Var ni på siesta? Vill ni veta vad som hände i mitt queeriga camp? Svara svara , kommentera och annat fint!